Nej, det här kan väl inte vara sant? Nu när man kommit hem igen, känns det som att man aldrig varit borta. Konstigt, men sant. Det känns som att det bara varit en väldigt lång, helt underbar dröm. Men nej, har ju vissa bevis.

Den här veckan har varit bland det bästa jag upplevt, någonsin. Underbara Kim, lyxhotell, helt okej mat (sjukt god gurka, fetaost, blomkål, mackor, juice, osv), dom bort emot 60 drinkarna var vi drack i all inclusive-baren hos våran älskade bartender, vårat jättefina hotellrum, sköna säng, fina badrum.. Den söta hotellpersonalen (Raffe med buken, Paketet, Jimmi med R, bögen i receptionen), härliga nattpromenader med väldigt söt kille, solen som brände, det kalla vattnet i poolen, dom äckliga maneterna i havet, den sköna sanden, den dyra jordgubben, söta meddelanden på servetter osv.. Ja, det finns inget stopp, kan räkna upp hur mycket som helst. Det har varit en helt oförglömlig resa och jag skulle inte ha något alls emot att åka tillbaka dit igen.

Så nu sitter jag här med en liten klump i magen och tittar igenom bilderna. Det är inte helt smärtfritt ska jag be o få tala om för er. Vill inte ta tag i väskan och packa upp, det känns som att jag packar upp resan då och sen är den över, nej den får ligga här bredvid tills jag är redo.

Natten har varit lååång. Sjukt lång. Dagen började ju igår, halv 8, svensk tid. Vi åt frukost, packade, letade igenom hotellrummet efter gömställen, IFALL vi verkligen skulle vilja va kvar och städerskan inte skulle ha en chans att hitta oss, gick ner och satte oss och läste utanför hotellet. Sen var det lunch, vi satt och hängde i lobbyn, Kim gick runt en sväng på stan. Jag blev typ erbjuden pengar, för något jag inte vet vad. Haha. Sen kom Kim tillbaka. Våran söta bartender kom och tyckte att vi skulle le och gav oss drinkar. Hur underbar KAN man bliiii egentligen? Blev 2 drinkar, sen gick vi och åt pizza. Vilket vi trodde skulle bli gott. Jag längtade tillbaka till våran buffé på hotellet medan Kim mosade in hela pizzan och tyckte den var god. Ingen sås, majonnäsen smakade trolldeg, sånt man lekte med när man va liten.

Min capricciosa var ingen capricciosa. Det var inga champinjoner på, det var oliver, FALUKORV, paprika och ägg på den. Eh? SNÄR ser en capricciosa ut så?

Sen gick vi tillbaka. Kändes jättesorgligt och bartendern tyckte att vi log för lite. KONSTIGT? Vad trrodde han? Rafael och Rimmi stod utanför restaurangen nästan hela kvällen och tog avsked. Sjukt tråkigt det kändes. Sen var det iaf dags att gå ut till bussen. Åkte till flygplatsen och sådär. Allt gick bra. Packningen kom efter flygningen och vi sov en sväng på jätteosköna stolar. Sen blev det at växla pengar, upptäckte att jag gjort av med 500 kr på en vecka. Duktigt av mig! :) Mc Donalds-frukosten hjälpte lite, men inte mycket.

Sen var det bara tågresan kvar. Till Sthlm, från Sthlm till Linköping, trodde vi? I Norrköping vaknade jag av att han mumlade något om att tåget var sönder, dom skulle åka tillbaka till Katrineholm och vända tåget. Jaha? Han utropar lite försent att vi som skulle till Linköping kunde ta pendeln. Så av tåget, springa med mina onda tår och ta pendeln. Kim gick och pratade med tågvärden om att våran buss från lkpg gick 10.23 men pendeln var framme 10.28. Bussen KANSKE skulle vänta. Kanske? Jaha?

När vi kom fram, upptäckte vi att den såklart inte hade väntat. Varför skulle våran resa gå helt utan fel? Så vänta i Lkpg till 12.23. Åt lite och skrattade åt allt typ. Övertrötta och irriterade egentligen fanns det mycket som var roligt. Sen buss till Rimforsa och tåg därifrån! Ja varför inte strula till det lite extra? Sen, Hultsfred.

Fick pizza och spelade lite kort med familjen. Nu tänkte jag lägga mig i soffan och halvsova lite. Börjar på Åbro imorgon. Jag är sjukt nervös och har sån fruktansvärd ångest. Vet inte vilken ångest som är mest, lämna allt i Bulgarien eller börja jobba imorgon. Vi får väl se efter imorgon.

Lägger ut lite bilder också. Om ni är intresserade! :)