Idag har jag jobbat min första dag på Åbro. Jag trodde det skulle vara värre. Trodde absolut att det skulle bli som på VTT typ, att man blir kastad på första bästa ställe sen ska man klara ut allting. Men nej, jag går bredvid, kollar hur allt funkar, får komma in i det. 2 veckors utbildning är det iaf. Det känns asbra. Hoppas verkligen det fortsätter kännas såhär bra iaf.

Nästa vecka jobbar jag samma skift som Malin oxå. Det känns roligt. Vi får ju ändå träffas o prata liite skit innan och efter om vi nu inte äter tillsammans oxå. :) Det är skönt. Jag har saknat Malin! Lernia var alltid roligt när vi gick tillsammans. Haha.

För övrigt... Är det något som gnager i mig. Jag vill skriva av mig om det, men jag kan inte det. Känslor är i alla fall något väldigt konstigt. Jag trodde aldrig någonsin att jag skulle känna såhär. Och jag stör mig något fruktanvärt över att jag känner såhär nu. Jag trodde det skulle gå över direkt, men nej. Det känns mer nu, det gör ont. :(

Tårarna ville komma igår när jag gick och la mig, men jag sa åt dom att inte va så jävla töntig och somnade istället. Man gråter inte över något sådant, det gör man faktiskt inte. Hur kan jag va så dum, egentligen? Det är egentligen inte såhär jag känner. Ska bara kommer över det här, ge mig lite tid att fokusera på mitt liv. Det andra är för långt borta. Det jag känner är fel...